Slut på slöseriet

Över 40 miljarder Euro spenderas årligen på jordbrukssubventioner. Subventioner i andra länder förstör Europas jordbrukares möjligheter att verka på lika villkor.   Det krävs en  minskning av jordbruksstöd, och att den gemensamma jordbrukspolitiken ska moderniseras ytterligare i syfte att bli uppnå större effektivitet och mer marknadsorienterad.

Familjejordbruk och människor på landsbygden som bevarar landskapen och uppmuntrar till miljövänlig ekoturism måste få en rättvis andel av den gemensamma jordbrukspolitiken som har fokus på  hållabarhet; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jordbrukspolitiken ska hjälpa bönderna att kunna producera mer med mindre resurser. Jag vill få slut på slöseriet.

EU-stödet  bör flyttas från jordbrukssubventioner till moderna och miljövänliga jordbrukstekniker som underlättar livsmedelsproduktion och hållbar boskapshållning, samtidigt som de hjälper lokala samhällen.  Jag vill se ökad investeringar i forskning, modern teknik och  att de överförs  till alla områden inom jordbruk, fiskeri och landsbygdsutveckling. Jag vill få slut på att fisk kastas överbord.

 Jag vill att EU-medlen måste användas till att skapa nya jobb, upprätthålla livsmedelsförsörjning och säkra livsmedel i alla medlemsländerna.

 

 

En närodlad politik i Bryssel

 

Jag tycker att det är dags att EU hittar sin roll . Jag tycker att EU ska arbeta för att  gemensamt kraftsamlar för att lösa klimatutmaningen, bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och bidra till ökad ekonomisk tillväxt.  EU måste sluta detaljreglera människors vardag och börja fokusera på rätt saker.

EU ska ha en ambitiös miljöpolitik och vara världsledande på klimatområdet. Men EU ska inte ha beskattningsrätt, reglera arbetstider på sjukhus, förbjuda visstidsanställningar eller bestämma över det svenska snuset.

Jag säger ett absolut nej till att införa EU-skatt. Jag säger ett absolut nej till Euro.

Jag säger Ja till 100 procent förnybart. Jag säger Ja till giftfri vardag.

Jag vill sänka trönskeln till arbetsmarknaden både i EU och i Sverige.

Och jag vill ha bättre och enklare villkor för småföretagen i hela Europa.

En giftfri vardag för våra barn

Farliga ämnen i varor och naturen är ett växande problem. Unga, barn samt ofödda barn  är generellt sett mer sårbara än vuxna för exponering av farliga kemikalier.

Föräldrar måste kunna känna sig trygga att deras barn inte kommer i kontakt med hormonstörande ämnen eller andra ämnen som kan ge allvarliga skador senare i livet.

Sverige ligger redan långt framme när det gäller att aktivt arbeta för att skydda barn från risker med kemikalier, några exempel:

• Sverige var ett av de länder som agerade för att sex farliga mjukgörare (ftalater) i plast kunde förbjudas och starkt begränsas i leksaker och barnvårdsartiklar inom EU år 2007.
• Sverige var framgångsrikt i att driva på för att kemikaliekraven skärptes i det nya leksaksdirektivet (2009/48/EG), som träder i kraft 20 juli 2013.
• Sverige har drivit på för att EU ska förbjuda det hormonstörande ämnet Bisfenol A i nappflaskor. Kemikalieinspektionen har tillsammans med Livsmedelsverket i uppdrag att utreda ett bredare förbud mot ämnet.

Jag vill slåss för konsumenters rätt giftfria produkter. Jag vill  lyfta upp kemikalfrågan och ge den samma tyngd som miljöfrågan och skärpa kraven både i utveckling och tillämpning av EU:s kemikalielagstiftning.

Det är viktigt att öka tillsynen  och förbättra kontrollen av farliga kemiska ämnen i varor. Det är även viktigt att underlätta för företag, myndigheter och andra upphandlare att undvika ämnen som kan innebära hälso- och miljörisker i varor och att skapa förutsätningar som gör det lönsamt för företag att vara progressiva inom kemikalihantering.

läs om ChemSec

läs om REACH

Småföretagarna är framtidens hjältar

Det är småföretagarna som är våra jobbskapare. Utan dem stannar Sverige. Men för att de ska kunna skapa nya jobb behövs enklare regler som fokuserar mer på tillväxt och mindre på krångel. Det behöver bli billigare att anställa och mer rörlighet på arbetsmarknaden för att bl a  fler ska våga byta jobb och fler, inte minst unga, få ett jobb att gå till.

Centerpartiet vill och självklart även jag :

• Göra det enklare att starta och driva företag
• Att det ska vara lättare för unga att få sitt första jobb
• Låta fler förmedla de lediga jobben
• Göra om LAS så att kompetensen och inte anställningstid blir det viktiga

Statistiskt sett är du centerpartist

 Centerpartiet har låtit ett opinionsundersökning företag göra ett Demoskop om det folk vill med EU.  En stor majoritet av svenska folket vill att EU ska satsa mer på miljön, de vill minska detaljstyrningen från EU och de säger nej till euron som valuta i Sverige.  Och det är precis det Centerpartiet går till val med.

BCenterpartiet vill att beslut ska fattas så nära människor som möjligt, oavsett om det gäller i Sverige eller EU. Därför är den politik som Centerpartiet driver i Bryssel lika närodlad som den hemma i Sverige, skriver Annie Lööf.

För att EU ska fungera så bra som möjligt behöver EU fokusera på rätt saker. Det handlar om exempelvis miljö, klimat eller kampen mot internationell brottslighet. Vad EU inte ska ägna sig åt är detaljstyrning och därför säger Centerpartiet nej till:

1. EU:s rätt att försvåra för unga att få jobb

2. EU-skatt

3. Moms på idrottsgårdar, bygdegårdar och syjuntor

4. EU:s försök att bestämma över snuset.

Centerpartiet anser att EU behövs och att det  har en viktig roll att spela och kan göra mycket gott. Men för att uppnå detta  krävs att detaljstyrningen minskar och att makten flyttar närmare de som berörs.

Statistiskt sett tycker de flesta väljare som Centerpartiet i dessa frågor.

Läs hela Annie Lööfs debattartikel här.

Gör ett EU- test här

 

Den 25:e maj

Söndag den 25 maj 2014 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val som berör oss alla.

På Centerpartiets lista till Europaparlamentsvalet är jag förstanamn från södermanland (nr 23). Jag är  mycket glad och tacksam för det stöd och förtroende som mina partikamrater har visat mig.

Jag vill arbeta för ett  fortsatt samarbete genom EU, fortsatt öppenhet och fri rörlighet. Jag vill arbeta för ett solidariskt, ekonomiskt stabil och miljövänligt Europa. Jag vil arbeta för ett Eu som är ledande inom nystartade företag och nya innovativa teknikföretag.

Jag anser att vi behöver minska och förenkla EU-regler för att de ska bli lättare att applicera och införliva.

Det är jätteviktigt att valdeltagandet ökar för demokratin.  Det är angeläget att EU-valen blir en angelägenhet för hela Europa.. Medborgarna måste förstå hur deras egna val är en del av ett större europeiskt sammanhang.

 

 

 

Sverige väljer ledamöter till Europaparlamentet

Valen till Europaparlamentet hålls i maj vart femte år. I Sverige har svenska medborgare över 18 år rösträtt. Även medborgare i något av EU:s medlemsländer som är över 18 år samt folkbokförda i Sverige får rösta.

En ledamot i Europaparlamentet kan påverka.  Ledamöterna ingår i politiska grupper i Europaparlamentet och driver egna frågor. I parlamentet finns grupper för allt från vänsterpartier till högerpartier. Varje grupp diskuterar EU-förslagen innan de röstar om nya EU-lagar. Ofta röstar de på samma sätt i en politisk grupp, men långt ifrån alltid.

Kommunerna påverkar och påverkas av EU

Cirka 60 procent av de frågor som finns på dagordningen för mötena i kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. Det är också på regional och kommunal nivå som de flesta EU-besluten genomförs i praktiken. Eftersom kommunerna påverkas av EU vill de i sin tur påverka EU.

De svenska kommunerna har representanter i Regionkomittén. I kommittén samarbetar de med andra länders ledamöter för att se till att EU-besluten blir bra för den regionala och kommunala nivån i EU-länderna

Många svenska kommuner och regioner har även ett regionkontor i Bryssel. Kontoren bevakar frågor som är av intresse för regionen eller kommunen och försöker påverka EU:s beslutsfattare.

 

Källa: Sveriges Riksdag

Vad vill Sverige i EU?

För att veta vad regeringen vill i EU i stora drag kan man titta i regeringsförklaringen och utrikesdeklarationen som regeringen presenterar varje år. Regeringsförklaringen visar vilken politik regeringen vill föra under året. Utrikesdeklarationen handlar om hur regeringen ska arbeta internationellt under det kommande året. EU brukar vara en del i det arbetet.

För att veta vad regeringen tycker i sakfrågor, till exempel dess inställning till ett EU-förslag, kan man följa regeringens arbete i ministerrådet. Inför mötena i ministerrådet informerar ansvarigt departement om vad Sverige tycker i de frågor som ska tas upp. Den ansvariga ministern ska samråda med EU-nämnden inför mötet. I ordagranna protokoll från EU-nämnden går det att hitta mer utförliga redogörelser för den svenska synen på ett EU-förslag.

Men även innan ett EU-förslag har tagits upp för beslut i ministerrådet kan det finnas preliminära svenska ståndpunkter om förslaget i fråga. Regeringens skriver nämligen ofta fakta-pm om nya förslag från EU-kommissionen.

 

Källa: Sveriges Riksdag

Så påverkar Sverige EU

Sverige påverkar EU:s beslut genom att delta i den beslutsprocess som leder fram till nya EU-lagar. Arbetet sker både i Sverige och i de europeiska städer där EU:s institutioner finns. Det är regeringen som företräder Sverige, men regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagen. De svenska kommunerna har också kanaler för att påverka i EU.

Det är regeringen som bestämmer vad Sverige ska tycka om ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Men regeringen ska löpande stämma av sina synpunkter med riksdagen.

Regeringen företräder Sverige i EU och det är regeringen som utformar den svenska EU-politiken. Det är även regeringen som representerar Sverige i EU:s ministerråd som beslutar om nya EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

Även om det är regeringen som för Sveriges talan i EU måste den stämma av sina ståndpunkter med riksdagen. Den svenska minister som ansvarar för en fråga som ska tas upp i ministerrådet måste samråda med EU-nämnden inför ministerrådsmötet. Regeringen ska också löpande informera riksdagen om sitt EU-arbete.

Riksdagen kan göra en subsidiaritetsprövning av förslag på EU-lagar. Det innebär att riksdagen kontrollerar om det är mer effektivt att EU beslutar i frågan än att medlemsländerna eller deras kommuner beslutar om det på egen hand.

Källa: Sveriges Riksdag