Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Cirka 60 procent av de frågor som finns på dagordningen för mötena i kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. Det är också på regional och kommunal nivå som de flesta EU-besluten genomförs i praktiken. Eftersom kommunerna påverkas av EU vill de i sin tur påverka EU.

De svenska kommunerna har representanter i Regionkomittén. I kommittén samarbetar de med andra länders ledamöter för att se till att EU-besluten blir bra för den regionala och kommunala nivån i EU-länderna

Många svenska kommuner och regioner har även ett regionkontor i Bryssel. Kontoren bevakar frågor som är av intresse för regionen eller kommunen och försöker påverka EU:s beslutsfattare.

 

Källa: Sveriges Riksdag

Vad vill Sverige i EU?

För att veta vad regeringen vill i EU i stora drag kan man titta i regeringsförklaringen och utrikesdeklarationen som regeringen presenterar varje år. Regeringsförklaringen visar vilken politik regeringen vill föra under året. Utrikesdeklarationen handlar om hur regeringen ska arbeta internationellt under det kommande året. EU brukar vara en del i det arbetet.

För att veta vad regeringen tycker i sakfrågor, till exempel dess inställning till ett EU-förslag, kan man följa regeringens arbete i ministerrådet. Inför mötena i ministerrådet informerar ansvarigt departement om vad Sverige tycker i de frågor som ska tas upp. Den ansvariga ministern ska samråda med EU-nämnden inför mötet. I ordagranna protokoll från EU-nämnden går det att hitta mer utförliga redogörelser för den svenska synen på ett EU-förslag.

Men även innan ett EU-förslag har tagits upp för beslut i ministerrådet kan det finnas preliminära svenska ståndpunkter om förslaget i fråga. Regeringens skriver nämligen ofta fakta-pm om nya förslag från EU-kommissionen.

 

Källa: Sveriges Riksdag

Så påverkar Sverige EU

Sverige påverkar EU:s beslut genom att delta i den beslutsprocess som leder fram till nya EU-lagar. Arbetet sker både i Sverige och i de europeiska städer där EU:s institutioner finns. Det är regeringen som företräder Sverige, men regeringen måste stämma av sin EU-politik med riksdagen. De svenska kommunerna har också kanaler för att påverka i EU.

Det är regeringen som bestämmer vad Sverige ska tycka om ett nytt lagförslag från EU-kommissionen. Men regeringen ska löpande stämma av sina synpunkter med riksdagen.

Regeringen företräder Sverige i EU och det är regeringen som utformar den svenska EU-politiken. Det är även regeringen som representerar Sverige i EU:s ministerråd som beslutar om nya EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet.

Även om det är regeringen som för Sveriges talan i EU måste den stämma av sina ståndpunkter med riksdagen. Den svenska minister som ansvarar för en fråga som ska tas upp i ministerrådet måste samråda med EU-nämnden inför ministerrådsmötet. Regeringen ska också löpande informera riksdagen om sitt EU-arbete.

Riksdagen kan göra en subsidiaritetsprövning av förslag på EU-lagar. Det innebär att riksdagen kontrollerar om det är mer effektivt att EU beslutar i frågan än att medlemsländerna eller deras kommuner beslutar om det på egen hand.

Källa: Sveriges Riksdag

EU blir allt mer starkare och besluten som tas på EU-nivå kommer allt närmare. Oavsett vad vi tycker om EU så är unionen här och har funnits i över två decennier.  Därför tycker jag det är viktigt att vi påverkar dess inriktning. Jag tycker att EU-samarbetet är viktigt för att hantera gränsöverskridande frågor som fred, människohandel, brottsbekämpning och miljö.

Men EU kan bidra med mer än så. Tillsammans kan vi ta tillvara drivkraften och kompetensen som finns hos varje människa för att möta de utmaningar som hela världen är tvungen att hantera. Vi behöver stå enade. Vi behöver hjälpa varandra för att det som händer där påverkar oss här. Vi måste arbeta med att främja demokrati, öppenhet och tolerans och att stärka individuella fri- och rättigheter.

Jag drömmer om ett starkt och sammanhållet EU som ser sitt ansvar som en global aktör. Ett EU som agerar ledare i frågor som rör mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling, konfliktlösning samt verkar för en hållbar fred och frihet som i de internationella klimatförhandlingarna och i samband med Georgienkrisen.  För att öka möjligheterna till ett enat agerande och förstärka och effektivisera EU:s krishanteringsförmåga bör vetorätten inom utrikes- och säkerhetspolitiken därför avskaffas.

Som centerpartist anser jag att det behövs ett smalare men vassare EU.  Eu ska inte lägga sig i de beslut som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå bättre kan bestämma själva.

Jag vill ha ett grönt, företagsamt, innovationsrikt, välmående och mer hållbart Europa. Tillsammans är vi starka. Och ju fler som uppfyller Köpenhamnskriterierna och ansluter sig till våra värdegrunder desto bättre värld vi skapar för våra barn.

Mary och John

Utgångspunkten om allas lika rätt och värde är en liberal grundpelare som historiskt varit avgörande i kvinnorörelsen. Mary Wollstonecraft krävde tidigt lika rättigheter för båda könen och formuleringarna är aktuella än idag. 1792 skrev hon i sin bok ”Till försvar för kvinnans rättigheter:

”Jag uppskattar mannen som kamrat, men antingen hans härskarstav är rättmätig eller lånad, känns jag inte vid den, om inte den enskilda individens förnuft kräver min vördnad; och även i det fallet är det förnuftet jag underkastar mig och inte mannen.”

John Stuart Mill, socialliberalismens fader, krävde 1869 lika rättigheter för båda könen. Han hävdade att kvinnor orättfärdigt var en förslavad klass underställd män. Mill krävde också rösträtt för kvinnor till det brittiska parlamentet vilket blev startskottet för rösträttsrörelsen och den tidiga kvinnorörelsen.

Centerkvinnorna är liberala feminister som vet att ett ojämställt samhälle begränsar var och ens frihet.

För oss är feminismen inte bara kvinnors kamp för jämställdhet utan alla människors amp för friheten att vara den man är.

Som feminister ser vi att det finns systematiska skillnader i villkor för kvinnor och män i samhället. Skillnader som vi inte kan acceptera och därför motarbetar med utgångspunkten att alla individer är lika mycket värda, med samma fri- och rättigheter.

Vårt mål är ett samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar har samma grundförutsättningar att förverkliga sig själva och sina drömmar – oavsett var man bor. Med utgångspunkten i varje människa och med sikte på ett fritt, rättvist och demokratiskt samhälle vill vi se att kvinnor och män har lika villkor i realiteten; lika rättigheter, samma skyldigheter och möjligheter ska utgöra grunden inom livets alla områden.

Det som engagerade i SLKFs begynnelseår var den ohållbara situationen för medsystrarna i jordbruket. Att arbetet var obetalt samt bristerna i kvinnors

1950 skrev Märta Leijon i sin reservation till förmån för att kvinnor skulle få prästvigas: ”Vi äro
dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare…” Centerkvinnorna har samma
utgångspunkt idag, snart 60 år senare. Vi kämpar än idag för ett samhälle där var och en
behandlas utifrån den individ man är – inte utifrån det kön man råkar ha. Utgångspunkten tar vi
i allas lika rätt och värde.