Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘regelförenklingar’

Det är välkommet att efter decennier av ökat krångel för företagare ser vi nu ett historiskt trendbrott – regelbördan minskar. Stora framsteg har gjorts men inte tillräckligt. Det återstår mycket att göra. Fjolårets mätning visade på ett historiskt trendbrott där företagens administrativa kostnader för första gången minskar i Sverige.  Räknat sedan 2006 har företagens administrativa kostnader för 2010 sammantaget nu minskat med 7,3 %. Det motsvarar drygt 7 miljarder kronor i minskade årliga kostnader för företagen. I och med det senaste mätresultatet har den positiva trenden förstärkts.

Samtidigt kan vi konstatera att regeringen inte nått det 25-procentsmål som satts upp till 2010.

Alliansgruppens förslag för kommande mandatperiod

1.        Förenklingsprogram för lokal och regional nivå.
2.        Nya mål och indikatorer för större skillnad i företagens vardag
3.        25-procentsmålet förlängs till 2012
4.        Regelrådets mandat förlängs till 2014

Förslagen är bra men inte tillräckliga. Det är ingen tvekan om att  Alliansen och i synnerhet Centerpartiet arbetar målmedvetet för att minska företagens regelbörda men för att nå målen måste de sätta en högre växel. Regeringen har under mandatperioden visat en tydlig vilja och haft höga ambitioner att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företagare. Det är säkert också så att regelförenklingsarbetet innefattar stora utmaningar och är komplext. Dessutom tar det tid att ändra regler. Samtidigt förväntar jag  mer av en borgerlig regering som vet vikten av företag och nyföretagande.

Regelbördan för de svenska företagen är ett stort problem. Enligt beräkningar från Nutek kostar påbud och regler från bland annat myndigheter de svenska företagen totalt 60 miljarder kronor per år. Därtill kommer kostnaderna för finansiella konsekvenser (skatter och avgifter till följd av regler) och materiella konsekvenser (investeringar till följd av regler).  Enligt Näringslivets regelnämnd, NNR  ska företagen i Sverige  följa de flesta av de 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd som finns (2006). Därtill ska svenska företagen fylla i 94 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in.

Utvecklingen går åt rätt håll, men nu måste tempot höjas. Även EU har som mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 procent till 2012. Nu gäller det att verkligen genomföra befintliga program för regelförenklingar i samarbete med näringslivet så att de åtgärder som företagen önskar prioriteras och hinns med. EU:s beslutande institutioner måste ge högsta prioritet åt pågående processer så att de konkreta förenklingarna genomförs omgående, utan dröjsmål. Regelförenkling måste vara en fråga som tillhör kärnan i allt beslutsfattande och  alla inser  att nya utmaningar kräver nya lösningar. Regelförenklingar för alla.

DI

Annonser

Read Full Post »

Från första april förenklas reglerna i semesterlagen. Bland annat införs en ny ny kompletterande regel för att beräkna semesterlön sammalöneregel och en förenklad variant av procentregeln.Även i beräkningen av sparad semester genomförs rejäla förändring.

Sammalöneregel bygger på att en anställd under semestern ska ha sin vanliga lön (även fasta lönetillägg) + ett tillägg med 0,43% av månadslönen (eller 1,82% av veckolönen) inklusive fasta lönetillägg per semesterdag. har de anställda rörliga lönedelar (tex övertidsersättning, provision, eller ob-tillägg) ska semesterlönen för dessa delar beräknas med 12%. Beräkningen görs på de sammanlagda rörliga lönedelarna som utbetalas under semesteråret.

Har den anställda en lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del och den rörliga delen kan uppskattas till minst 10% av den sammanlagda lönen under semesteråret ska semesterlönen beräknas enligt procentregeln. Det beror på att den anställde annars skulle riskera att få en mycket lägre lön under semesterledigheten än när han arbetar.

Utbetalningen av den rörliga semesterlönen ska göras senast en månad efter semesterårets utgång. Observera att semesterlön för de rörliga lönedelarna baseras på den rörliga lön som betalats under semesteråret.Sammalöneregeln ska fungera som en huvudregel för de som har fast lön beräknad per vecka eller längre tid (t ex månadslön).Det finns dock en hel del undantag, se procentregeln nedan.

En förenklad version av procentregeln (12% av semesterlöneunderlaget) blir kvar. Arbetsgivaren kan alltid välja att använda sig av procentregeln och den ska alltid användas  när en anställd har mer komplicerade frånvaro-mönster, har ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänadeåret och semestertillfället samt när den anställde har frånvaro som inte är semesterlönegrundad.

Den ska också användas när en anställd har timlön eller rörlig lön (t ex provisionslön) och den rörliga lönen kan uppskattas till minst 10% av den sammanlagda lönen under hela semesteråret.Även beräkningen vid procentregeln förenklas. En förenkling är att dagsinkomsten vid semesterlönegrundande frånvaro motsvaras av den inkomst som den anställde skulle ha haft om han arbetat i normal omfattning. Med normal omfattning menas den anställdes vanliga arbetstidsmått. Det innebär att för en anställd som normalt arbetar 8 timmar per dag ska inkomsten för en frånvarodag som är semesterlönegrundande motsvaras av den ordinarie lönen för 8 timmar.
Den ska också användas när en anställd har timlön eller rörlig lön (t ex provisionslön) och den rörliga lönen kan uppskattas till minst 10% av den sammanlagda lönen under hela semesteråret. Även beräkningen vid procentregeln förenklas. En förenkling är att dagsinkomsten vid semesterlönegrundande frånvaro motsvaras av den inkomst som den anställde skulle ha haft om han arbetat i normal omfattning. Med normal omfattning menas den anställdes vanliga arbetstidsmått. Det innebär att för en anställd som normalt arbetar 8 timmar per dag ska inkomsten för en frånvarodag som är semesterlönegrundande motsvaras av den ordinarie lönen för 8 timmar.
Semesterlönen för sparade dagar ska inte ingå i semesterlöneunderlaget vid beräkning av semesterlönen.
Den särskilda beräkningsgrunden för sparad semester slopas. På så sätt behandlas all semester på samma sätt och det blir en enklare hantering. Sparad semester ska behandlas på samma sätt som vanlig semesterlön. De uttagna dagarna ska anses intjänade under det närmast föregående intjänandeåret.
Oavbruten frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada ska ge rätt till semesterintjänande under max ett helt intjänandeår (enligt dagens regler är det max två helaintjänandeår). Mer än 14 dagars avbrott i frånvaron krävs för att den ska räknas som bruten.
Anställda med mycket korta anställningar får rätt till semesterledighet. Presumtionen att semesterersättning ingår i lönen vid vissa kortare anställningar slopas. Det blir däremot möjligt att avtala bort rätten till semesterledighet vid anställningar som varar högst 3 månader. Om de betalda semesterdagarna till den anställde inte har kunnat läggas ut på grund av att den anställde har varit frånvarande kan de under vissa förutsättningar betalas ut i pengar. Det gäller dagar som inte har sparats enligt bestämmelserna om sparad semester. Det finns dock en begränsning som innebär att den anställde vid ingången av det nya semesteråret ska ha 25 dagar (eller så många som har tjänats in). Det innebär att de överskjutande dagarna kan betalas ut i pengar.
Särregleringen för okontrollerade och hemarbetande anställda avskaffas och dessa får rätt till semester på samma sätt som andra anställda.
Om det innan en anställning upphör står klart att den anställde kommer att få en ny anställning (i nära anslutning, högst ett par veckor) hos samme arbetsgivare, ska den anställde kunna välja att se detta som en enda sammanhängande anställning när det gäller semester. Den anställde ska dock kunna välja om han hellre vill att pengarna betalasut direkt som semesterersättning.
Källa: Semester och Sjukfrånvaro- handbok för arbetsgivare.

Read Full Post »

Idag lämnar Regelrådet över sin årsrapport för 2009 till näringsminister Maud Olofsson. Samtidigt släpps rapporten i sin helhet via Regelrådets hemsida.

I rapporten konstateras att olika regelgivare i form av myndigheter och departement ofta underskattar det krångel som nya uppgiftskrav orsakar företagen och att man i många fall inte i tillräcklig utsträckning utrett hur olika förslag påverkar företagens vardag. Detta är ett problem såväl i Sverige som inom EU och därför efterlyser Regelrådet bl.a. bättre beslutsunderlag på EU-nivå som tydliggör hur nya förslag till regler påverkar företag. Via intervjuer med företagare kunde man komma fram till slutsatsen att  det i första hand är de små och medelstora företagen som drabbas av ökande administrativt krångel.

Centerpartiet, Sveriges enda företagarpart som jobbar flitigt med att regelförenkla och förbättra situationen för företagare, har kommit en bit på väg men det återstår mycket att göra. Vi är entusiastiska och laddade för att jobba vidare med dessa frågor. Den ekonomiska krisen har gjort att vi kanske missar det högtuppsatta målet för i år. Men vi är på rätt väg och vi har börjat leverera. Trots att vi inte kommit ända fram, något som vi inte nöjda med och jobbar på att öka tempot, har Maud lyckats med mer än att vad Mona kan någonsin ta ”credit ” för under hennes tid som näringsminister.

Bloggat: Oscar Fredriksson

Read Full Post »