Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Miljö, energi och klimat’ Category

Miljöminister andres Carlgren (C)planerar för ett förbud för fritidsbåtar att tömma toaletterna (latrintömning) i sjön.Omkring 80 000 fritidsbåtar berörs av ett förslag till stopp för toatömning till sjöss som gjorts av Transportstyrelsen.

Det är  märkligt att det fortfarande finns en syn att havet kan vara en dumpningsplats för allt. Förbudet måste  förenas med en utbyggnad av mottagningsstationer i hamnarna. I slutet av 2009 var det  bara  tre av Östersjöområdets 12 stora kryssningshamnar som hade kapacitet att ta emot avloppsvattnet från de stora passagerarfartygen. Varje år kommer ca 350 stora kryssare till området och gör drygt 2 100 hamnbesök. Om dessa fartyg med tusentals människor ombord dagligen göder vår Östersjön med ovälkommen gödsel så hjälper det inte situationen mycket att vi bara stoppar utsläpp från segelbåtar.

Sju sätt att rädda Östersjön enligt WWF:

  1. Förbjud all användning av fosfater av tvätt- och diskmedel
  2. Återinför skatt på kväve och fosfor i handelsgödsel och verka för skatt inom hela EU
  3. Förbjud fiske av ål tills beståndet har återhämtat sig och återställ vandringsvägar
  4. Skriv under barlastvattenkonventionen
  5. Åtgärda de miljöfarliga hot-spots som finns kvar på Helcoms list
  6. Bygg ut tillräckliga mottagningsanläggningar i hamn för kryssningsfartygens avloppsvatten
  7. Skapa ett nätverk av marina skyddade områden
Annonser

Read Full Post »

Regeringen har lagt förslag om en ny plan- och bygglag. Förslaget överlämnades till riksdagen i mars 2010. Riksdagen kommer att debattera frågan samt fatta beslut 21 juni 2010.  Lagen avses träda i kraft den 2 maj 2011.
Det centrala i förslaget till ny plan- och bygglag är att lagstiftningen säkerställer att den som ansöker om bygglov ska få svar senast inom tio veckor. Syftet är att stärka den enskildes rätt. Den som söker om bygglov kan stå inför sitt livs investering eller sina drömmars projekt och ska veta att kommunen inom 10 veckor ska ge besked.  Bland de viktigaste förändringarna är att kontrollen av byggandet stärks, miljöhänsynen i planeringsarbetet tydliggörs, tillgången till grönområden för boende säkerställs och tillgängligheten till byggnader förbättras för personer med nedsatt rörelseförmåga.
Det tydligare klimat- och miljöarbetet märks bland annat i att miljö- och klimataspekter ska beaktas i kommunernas planeringsarbetet. En viktig del för VA-sidan är att kommunerna kan som förutsättning för bygglov ställa krav på åtgärder som motverkar översvämning och erosion, liksom markförorening och olyckor.
media. Svt

Read Full Post »

Det ser dystert ut efter Köpenhamns fiasko. Världen kan inte komma överens för att rädda jorden. Människor oroar sig för framtiden. Men vi ät inte hjälplösa. Vi kan skapa ringar i vattnet.

Det är enkelt, roligt och lönsamt  att vara miljövän. Det är faktiskt både lätt och ekonomiskt att välja klimatsmarta alternativ. Allt som behövs är att vi tar ett beslut. Var och en av oss att bli medvetna om varje beslut vi tar i vardagen.

Klimathotet är en av de största utmaningar som vårt land har att hantera. Den tar en stor del av det mediala uppmärksamhet, med all rätt. Men vi måste gå vidare till handling. Vi är kloka att erkänna att vi inte kan hantera en fråga av en sådan kaliber och storlek själva. Vi behöver all muskelstyrka som finns i Europa. Vi behöver även ha med länder som vi inte kan uttala namnen på. Vi behöver alla för att lyckas.  Och för att göra det behöver vi ha en stark gemensam och sammanhållen miljöpolitik för hela Europa, för hela världen. Vi ska vara medvetna att vi har en lång, gropig och krokig värld. Men vi ska aldrig avvika eller ge upp.

Målet, som är en fossilfritt värld , är väldans stort och utanför räckhåll. Men vi måste börja någonstans. De styrmedlen som finns skall vara överblickbara, långsiktiga och bidra till att skapa stabila marknadsförutsättningar. Företag och konsumenter skall ges tillfälle att investera i grönare alternativ, hållbara lösningar- i en bättre framtid. Dessutom måste vi se en ökad och effektiv användning av förnybar energi.

Säker, konkurrenskraftig och miljömässig hållbar energi är inte bara en viktig fråga för EU utan för hela världen.

Läs Richard Nordins artikel på GP eller på bloggen

Magnus Andersson, CUF:s nya stjärnskott bloggar om samma ämne. Kolla hans blogg

Read Full Post »

Trots vårt hårda kärnkraftsmotstånd har vi idag mer kärnkraft än någonsin. Vi är många i Centerpartiet som har ett långt och gediget engagemang i energifrågan. På sistone har vi känt många svek mot vårt engagemang och motstånd mot kärnkraften. Var är framtiden med det förnybara energin som vi jobbat för? Det ser inte ljust ut?

Men Centerpartister har inte ändrat inställningen och har inte heller gett upp eller försvagats på något sätt. Vi står fortfarande för bättre klimat och bättre miljö. Det förnybara energin sol, vind och vatten skall stå för huvuddelen av den svenska elproduktionen.

Vägen mot målet är dock krokig och gropig.  Vi måste härda ut. Vi måste vara flexibla, strategiska och drivna. Världen kommer inte att förändras för vår skull och vi kan inte förändra världen. Så vi börjar med att erkänna vår begränsning. Vi börjar gräva där vi står.

Vi är många som kämpar och därför ska vi inte stå ensamma. Vi måste enas på den frågan över parti- och landsgränser. Miljön är för viktig för att vi ska pinka revir eller vara för högfärdiga för att erkänna att vi behöver hjälp. Det är frågan som är viktig inte vi.  Vi måste göra något. NU! Det är vi skyldiga våra barn och barnbarn.

Read Full Post »

”Bönderna och jordbruket” är en artikel i DI idag som handlar om böndernas företagsamhet och jordbrukets kulturvärde. Återges här nere:

”Med en lätt överdrift skulle man kunna tala om två motsatta bilder av den morderna EU-bonden.

Lantbrukaren själv talar gärna om företagandets villkor och ser sig som en affärsman bland andra – med handen på mobilen snarare än på reglaget till traktorlyften.

Och de människor som lever på landbruket men inte själva har skit under naglarna – jordbrukspolitiker, intresseorganisationspolitruker och eurobyråkrate- framhåller gärna allt som skiljer jordbruk från vanlig affärsverksamhet. Kulturvärdet, att hålla landskapet öppet, trygg livsmedelsförsörjning, matkvalitet, och nu mer och mer klimatet.

När Stockholm i förra veckan samlade några tungviktare på fältet, vissa till och med från fältet, för att diskutera den gemensamma jordbrukspolitikens framtid inom EU, krockade dessa ytterligheter rejält. Arrangör var LRF och bland de inbjudna märktes Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C), den avgående jordbrukskommissionären MAriann Fischer Boel och de europeiska böndernas hövding Padraig Walsche (COPA).

Ordningsföljden motsvarar hur mycket de talade sig varma för ett fortsatt kraftigt jordbruksstöd. Den svenska jordbruksministern försvarade något oväntat de jordbrukssubventioner som Sverige länge har kämpat emot. Jordbrukets andel av den gemensamma europeiska budgeten är nu ”bara” 40 procent.

Det motsvarar 0,43 procent av de 27 ländernas samlade BNP, och Padraig Walsche ansåg att Europas konsumenter har fått utmärkt valuta för pengarna, utan att exakt gå in på hur.

För snarare är det lätt att påpeka orimligheterna. Stödet är byråkratiskt och orättvist. Tullmurarna gör varor dyrare för konsumenterna. Och Samtidigt får bönderna en allt mindre del av allt högre livsmedelspriser.

Att ändra på detta går inte över en natt. Det skulle vara orimligt att låta bönder leva på marknadens villkor – som vilka företagare som helst – om EU samtidigt ska ställa högre krav än omvärlden på livsmedelssäkerhet och etik, säga nej till utveckling i form av exempelvis bioteknik som konkurrenterna utanför kontinenten har decenniers försprång med.

Europa måste besluta sig för vad framtidens bönder ska vara- självständiga affärsmän eller offentligt betalda landskapsvårdare.

Det tycks svårt att kombinera. ” Petter Olofsson

Frågan är : Är det rimligt att låta bönderna leva på marknadens villkor som vilka företagare som helst? Ni vet väl att framtiden för bönderna ser väldigt dyster. 90% av Sveriges åkrar brukas av bönder som gått samman för att klara ekonomin. Man är inte Göran Persson precis.

Read Full Post »

Solinstrålningen kan användas för att generera både värme och varmvatten. Om vi endast använde det till sådant skulle vi skörda stora ekonomiska- och miljövinster. Här i Sverige dras vi runt med den vanliga missuppfattningen att solvärme inte skulle fungera hos oss därför att vi har så lång vinter.  Kan man skymta sin egen skugga så kan man också få energi från solen.

Om vi kunde lagra solenergin från en enda soltimme under sommaren så skulle det täcka hela landets behov under ett helt år.  .Solvärme är lönsamt i ett längre perspektiv. Solenenergin är gratis och driftskostnaden för solvärmesystemet är i det närmaste obefintliga. Det finns olika typer av solfångare; från enkla svarta mattor till planglasade solfångare och de mera avancerade vakuumrörsolfångare.

Så vad väntar vi på? En lag ? Ok, vad sägs om det : alla fastighetsägare skall installera solvärmesystemet för att täcka minst 50% av fastighetens energi behov.

Ska vi kanske också ha lag om energieffektivisering, för att öka incitamenten för att aktivt arbeta med energieffektivisering och ett ökat energimedvetande i företag.  Även om det egentligen borde vara självklart då en  resursbesparing kan öka konkurrenskraften.

Read Full Post »

Det har länge varit allmänt känt att Vattenfalls skadeståndsansvar vid en kärnkraftsolycka i Tyskland gällde för det tyska bolaget. Men det var först vid Vattenfalls omorganisation, som det beslutades om i mars 2008, som det nu visat sig att hela koncernen blev skadeståndsansvarig.

Det är följderna av denna omorganisation som ägaren varit kritisk mot att man inte informerades om. Följderna av omorganisationen uppdagades när Näringsdepartementet våren 2009 i samband med bolagets strategigenomgång började ställa frågor kring Vattenfalls skadeståndsansvar vid kärnkraftsverk i Tyskland.

Redan då förstod departementet att det sannolikt var så att man hade obegränsat skadeståndsansvar. Eftersom Vattenfall är ett mycket stort bolag är det dock juridiskt komplext att ge ett entydigt svar i ansvarsfrågan.

Det var därför först för några veckor sedan, i början av oktober, som departementet fick den kompletta bekräftelsen från bolaget att Vattenfall AB bär det fulla skadeståndsansvaret.

Medierna och oppositionen  har hävdat att Maud Olofsson kommit med olika besked om när hon fick informationen om Vattenfalls skadeståndsansvar. Mauds intervju med TV4 som gjordes torsdagen den 12 november 2009, och som var den första intervjun i ämnet, hör du att Maud säger samma sak där som hon gjorde i söndagens Agenda.

Det är viktigt att de bolag som driver kärnkraftsverksamhet tar ansvar för eventuella kärnkraftsolyckor. Reaktorägarnas ansvar för kärnkraftens risker behöver kraftigt skärpas och tydliggöras. Den som har ansvar för en verksamhet ska också svara för miljökostnader. Centerpartiet vill anpassa den nationella lagstiftningen till att uppfylla Pariskonventionens krav för skadeståndsansvar. Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknik- och strålskyddsområdet, M2008:05 föreslår att reaktorägarna därmed ska stå för en säkerhet enligt konventionens högsta nationella belopp på 1200 miljoner euro.

Men den fråga som vi måste ställa oss är om det är rimligt att ett bolag som ägs av svenska folket ska ta den risken.

Vad Näringsdepartementet framför allt har vänt sig mot är att bolaget har ingått förpliktelser utan att ha stämt av det med ägaren. Det var först när ägaren började ställa frågor kring skadeståndsansvaret som det blev klarlagt.  Att ledning och styrelse inte förstod alla konsekvenser som följde av den förändring av bolagstrukturen (som resulterade i det fulla skadeståndsansvaret) har också bekräftats av Vattenfalls Vd Lars G Josefsson i P1 morgon.

Det är också viktigt att komma ihåg att frågan om skadeståndsansvar borde ha utretts redan när Vattenfall förvärvade de tyska kärnkraftverken 2000-2002 under den socialdemokratiska regeringen.

Vattenfall är ett av Europas största energibolag. Det gör att arbetet med att ta fram nya ägardirektiv är mycket omfattande. Vattenfall är också verksamt i en bransch som påverkas starkt av politiska beslut. Viktiga delar i ramen för Vattenfalls strategi är därför såväl den europeiska som den svenska riktningen på energipolitiken. Dessa blev klara först under vintern.

Som en del i arbetet med den nya strategin och de nya direktiven presenterade statssekreterare Ola Alterå redan på Vattenfalls stämma den 29 april tidigare i år bolagets framtida prioriteringar.

Vattenfall ska fokusera på:

•        Att konsolidera och öka värdeskapandet

•        Vara en aktör i den gröna omställningen av energisystemet

•        Att systematiskt fokusera på att stärka varumärket

Det är också den prioritering som bolaget nu själva säger att de arbetar efter.

Enligt planerna kommer regeringen under riksdagsåret 09/10 att lägga fram en proposition till riksdagen med såväl prioriteringarna som de nödvändiga förändringarna i bolagsordningen som är en följd av dessa prioriteringar.

Det är bolagets ledning och styrelse som ansvarar för den operativa verksamheten. Ägaren (staten) styr bolaget framför allt genom att tillsätta styrelsen samt att ge tydliga besked om bolagets riktning. Det har Näringsdepartementet också gjort. Ägaren ska och bör inte vara inblandad i de konkreta verksamhetsbesluten, såvida de inte är av avgörande strategisk betydelse.

(källa centerpartiet)

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »